Till våren går VM av stapeln i Slovakien. Nedan tittar vi närmare på tio stjärnor som lär kunna ha stora möjligheter att förgylla turneringen.

Boka din resa till Hockey-VM med Nickes.Com redan idag

Juha Metsola, Finland

VM-matcher: 0

Målvakten har en kanonsäsong för sitt klubblag Salavat Yulaev Ufa där han just nu är över 94 i räddningsprocent på de 27 matcher han spelat. 29-åringen har aldrig spelat VM, men det känns som att det är dags den här säsongen.

Dominik Kubalík, Tjeckien

VM-matcher: 8
VM-poäng: 8 (3+5)

23-åringen spelade både OS och VM förra säsongen och gjorde det på ett framgångsrikt sätt. Är tänkt som en av de som ska ta över och leda det tjeckiska landslaget på isen de kommande åren och han kommer bli oerhört viktig för dem i kommande VM. Leder just nu poängligan i den schweiziska högstaligan NLA.

Se stjärnorna på plats i KHL med Nickes.Com

Kirill Kaprizov, Ryssland

VM-matcher: 8
Vm-poäng: 8 (6+2)

Man kan inte säga annat än att den här killen levererar i landslagssammanhang. Ifjol blev det 27 mål i VM, OS och övrigt landslagsspel. I klubblaget CSKA gjorde han 15 strutar.

Boko din resa till Hockey-VM med Nickes.Com.

Patrick Thoresen , Norge

VM-matcher: 52
VM-poäng: 49 (22+27)

Norge som hockeynation får kanske inte gemene man att höja sitt blodtryck i någon större utsträckning. De absoluta framgångarna med klubba och puck har lyst med sin frånvaro genom åren. Men i Thoresen har de en av Europas klarast lysande stjärnor faktiskt.

Hans meritlista talar för sig själv: Åtta VM-turneringar och tre OS. Vid tre tillfällen har han blivit utsedd till årets spelare i Norge och 2016 blev han både årets forward och mest värdefulle spelare i SHL. Utöver detta har han vunnit Gagarin Cup vid två tillfällen och totalt har han gjort 293 poäng på 307 KHL-matcher.

35-åringen spelar numera i Storhamar i Norge där han fram till nu har gjort 26 poäng på 20 matcher i ligan. Dessutom var han hans lag ytterst nära att slå ut Skellefteå i CHL i åttondelsfinalen. Han bidrog med tio (6+4) poäng på matcher.

Nikita Gusev, Ryssland

VM-matcher: 14
VM:poäng: 18 (8+10)

Forwarden har precis alla verktyg i sin låda för att tillhöra den yppersta världseliten. Trots att han med lätthet skulle plats ai vilken NHL-klubb som helst har han genomgående valt att stanna i Ryssland och spela i KHL.

26-åringen har trots sin ålder bara spelat två VM-turneringar, men han kan klassifieras som en ”late bloomer” och det var först för ett par säsonger sedan han fick ordning på precis allt och har sedan dess vräkt in poäng för SKA St. Petersburg. I skrivandets stund har han gjort över 200 poäng på knappt fyra säsonger i SKA och i OS tidigare i år vann han poängligan med tolv poäng på sex matcher när OAR kammade hem guldet.

Förra säsongen blev han utsedd till mest värdefulle spelare i KHL och för två säsonger sedan gjorde han flest mål av samtliga spelare i VM, sju till antalet.

Sergei Mozyakin, Ryssland

VM-matcher: 51
VM-poäng: 38 (19+19)

Det är väl oklart om 37-åringen kommer spela VM. Och varför skulle han det egentligen? Han har redan vunnit allt som går att vinna på europeisk mark. Två Gagarin Cup, Två VM-guld och ett OS-dito.

Mozyakin har valt att spela i Ryssland i hela sin karriär, trots att NHL-anbuden haglat över honom. Totalt har han gjort 668 poäng i KHL och med det är han bäst genom alla tider i ligan. Vid fyra tillfällen har han utsetts till ligans mest värdefulle spelare och poängligan har han vunnit vid hela sex tillfällen.

Pavel Datsyuk, Ryssland

VM-matcher: 57
VM-poäng: 51 (16+35)

Förmodligen den spelare i hela Europa som har mest stjärnglans omkring sig. Hans meritlista är galet lång och för att nämna några tunga mästerskap han lagt beslag på så har han både VM-guld, OS-guld och dubbla Stanley Cup-vinster med Detroit. Vid tre tillfällen har han utsetts till NHL:s bäste defensiva forward och fyra gånger har han utsetts till ligans gentleman.

2016 valde han att lämna Detroit och flytta hem till Ryssland och KHL. En säsong senare fick 40-åringen höja Gagarin Cup-pokalen som lagkapten för SKA St.Petersburg.

Teemu Hartikainen, Finland

VM-matcher: 4
VM-poäng: 1 (1+0)

En finsk pansarvagn som de senaste säsongerna åkt runt i KHL och sprätt in poäng. 28-åringen från Koupio spelar tufft och fysiskt längs med sargerna och är ett livsfarligt vapen framför motståndarnas mål.

Har ingen direkt meritlista att skryta med än så länge, men har gjort 211 poäng på 293 KHL-matcher under de snart sex säsonger han spelat i ligan. Spelade 52 NHL-matcher för Edmonton Oilers mellan 2010 och 2013, men lyckades aldrig slå sig in i ligan.

Har av någon märklig anledning inte heller gjort fler världsmästerskap för Finland än det enda han har (2015), men i år känns det som att det är dags för honom att spela en tongivande roll i det blåvita landslaget.

Se festlig hockey i tyska DEL med Nickes.Com

Miro Aaltonen, Finland

VM-matcher: 8
VM-poäng: 0

25-åringen har bara spelat en VM-turnering och den gick väl inte så bra för vare sig honom eller laget. Men Aaltonen har många poäng i sig, det visar om inte annat hans 70 poäng på en och en halv säsong i KHL för Podolsk.

Var med och vann AHL-mästerskapet för Toronto Marlies förra säsongen och gjorde då 43 poäng på 64 matcher. Det här är en sevärd spelare med målsinne och hög kreativitet i sig.

Kristian Vesalainen, Finland

VM-matcher: 0
VM-poäng: 0

19-åringen inledde säsongen i Nordamerika men bröt sitt kontakt med Winnipeg Jets tidigare i veckan. Istället ska han spela för Jokerit i KHL och Vesalainen är en kille med potential att bli en av hela ligans stora stjärnor under återstoden av säsongen.

Ytterforwarden gjorde redan förra säsongen 43 poäng i den finska högstaligan, gjorde flest powerplaymål (14) och vann mästerskapet Kärpät.

Vesalainen har länge setts som en supertalangtalang och gjorde för två säsonger sedan hela 13 poäng i U18-VM och med det vann han poängligan och utsågs till mest värdefulle spelare. Har egenskaperna att på allvar kunna ta med sig sin potential in i det finska a-landslaget och bli en välkommen joker till stundande VM.

Nästa vår går hockey-VM i Bratislava av stapeln. Tre Kronor har där chansen att vinna sitt tredje raka guld. Det är såklart omöjligt att redan nu sia om hur truppen kan komma att se ut. Men det skadar aldrig att försöka.

Boka din resa till hockey-VM redan idag med Nickes.Com

Förbundskapten Rikard Grönborg har byggt sina VM-trupper med stor inriktning på NHL-spelare och vi lär få se många i nästa års VM-trupp också. Redan nu, med cirka en fjärdedel av säsongen spelad,  kan man skönja tendenser i NHL om vilka spelare som kan tänkas bli tillgängliga.

Ta chansen att uppleva VM-festen på plats.

Nedan har jag plockat ut den trupp jag tror på just nu och jag har enbart fokuserat på de svenskar i NHL som spelar i lag som börjat mindre bra och alltså redan nu löper stor risk att missa slutspelet. Jag har även valt att utelämna de spelare vars kontrakt går ut nästa sommar, det där brukar nämligen vara en anledning till att tacka nej till VM.

Målvakter:

Lars Johansson, CSKA Moskva
Magnus Hellberg, SKA
Adam Reideborn, Djurgården

Det skulle lika gärna kunna bli en helt annan trio här. Sveriges stall av kompetenta målvakter är stort. Men, såvida inte Henrik Lundqvist, Anders Nilsson eller Jacob Markström kommer loss från NHL så tror jag att det är KHL-duon Johansson och Hellberg som kommer få chansen i vår.

Som tredje-keeper vill jag ha med Adam Reideborn. Han har gjort det strålande i Djurgården två säsonger i rad nu, men ännu inte fått testa på landslagsspel. Det lär han få göra, konstigt vore annat.

Backar:

Robert Hägg, Philadelphia Flyers
Oliver Ekman Larsson, Arizona Coyotes
Niklas Hjalmarsson, Arizona Coyotes
Patrik Hersley, SKA
Philip Holm, Torpedo
Viktor Lööv, Jokerit
Joel Persson, Växjö
Lukas Bengtsson, Linköping

Känns spontant som en solid backsida. Drömnamnen är så klart Arizona-duon Ekman Larsson och Hjalmarsson. Robert Hägg har gjort det bar i Flyers hittills och bör vara aktuell för en VM-trupp om hans lag missar slutspel.

Philip Holm och Patrik Hersley är toppbackar i KHL och Persson/Bengtsson tillhör gräddan av SHL-försvararna.

Ta chansen att uppleva VM-festen på plats.

Forwards:

Jacob de la Rose, Detroit
Victor Rask, Carolina
Lucas Wallmark, Carolina
Oskar Lindblom, Philadelphia
Jesper Bratt, New Jersey
Jacob Josefson, Djurgården
Jakob Lilja, Djurgården
Daniel Brodin, Djurgården
André Petersson, Barys Astana
Linus Videll, Dinamo Riga
Linus Omark, Salavat
Anton Lander, Ak Bars Kazan
Dennis Rasmussen, Metallurg

Bara fem NHL-spelare här än så länge och känslan är att det kommer fyllas på. Djurgårdskedjan är given i en offensiv roll i ett VM-lag och Anton Lander kommer få ta ett tungt defensivt ansvar i det här laget som, om man ska vara rättvis, har en måhända felbalanserad slagsida åt det offensiva hållet.

Att uppleva idrott live är en fantastisk upplevelse och alla har vi väl våra favoritresmål. Tittar vi på Sverige så är landets tredje stad förmodligen den bästa att besöka för att få så mycket bra sport som möjligt på så kort tid som möjligt.

Malmö

Ofta när det skrivs om Malmö nu för tiden så är det i negativa sammanhang. Det är skjutningar, gäng och andra tråkigheter. Men det som oftast glöms bort är allt det positiva med staden. Det är en stad som växer, den har ett rikt utbud av klubbar, restauranger och shopping. Dessutom är det porten till övriga Europa i och med Öresundsbron. Icke att förglömma är att staden är mycket vacker och gemytlig.

Stortorget i Malmö. Foto: Wikipedia

Det är evenemangsstaden Malmö jag vill lyfta fram här. Lyftet gällande evenemang kom för tio år sedan när fashionabla Malmö Arena stod färdig i all sin prakt ute på Hyllie. En multiarena som kan svälja de flesta evenemang. Inte ens ett år efter stod Swedbank stadion färdig och vips hade Malmö fått två arenor av internationellt snitt.

Swedbank Stadion. Foto: Henrik Skoglund
Klassiska Malmö Stadion där Malmö FF tidigare spelade sina hemmamatcher. Foto: Henrik Skoglund

Jag har varit i Malmö två gånger under året och senaste gången roade jag mig faktiskt med att klocka tidsåtgången från det att jag klev ut ur mitt hotellrum på femte våningen på flotta Comfort Hotel bara några få meter från centralstationen tills dess att jag klev in på Malmö Arena, beläget åtta kilometer därifrån.

19 minuter. Då ska tilläggas att tävlingsdjävulen i mig raskade på stegen, samt att jag hade en sanslös tur med biljettköp och tågförbindelse. Men ändå, det är ruskigt smidigt att ta sig dit och under de mest intensiva timmarna på dygnet så går tågen vart tredje minut.

Biljettautomaterna och snabbtågen gör det enkelt, snabbt och smidigt att förflytta sig från city till Hyllie. Foto: Henrik Skoglund

Vill man besöka stadionområdet där det spelas allsvensk fotboll, allsvensk hockey och handboll i Handbollsligan så rekommenderas en promenad från stadens centralare delar. Då får man chansen att ströva genom vackra Pildammsparken, en oas mitt i city, och på vägen dit kan man passa på att gå på allsvensk damfotboll på überklassiska Malmö IP, en idrottsplats med charm minst sagt.

Pildammsparken – en oas mitt i centrala Malmö. Foto: Henrik Skoglund
Malmö IP andas klassisk svensk idrottsplats. Den är dessutom belägen mitt i Malmö city. Foto: Henrik Skoglund

Vill man ha Malmö som bas, men se dansk högklassig ligafotboll så tar det bara 35 minuter med tåg till den danska huvudstaden. Där finns ju fotbollsklubbarna Bröndby och FC Köpenhamn, de sistnämnda spelar ju på nationalarenan Parken, en arena som de äger.

Jag måste säga att jag imponeras av Malmö som idrottsstad och man kan inte säga annat än att förutsättningarna för att uppleva toppidrott är rejält gynnsamma i och i nära anslutning till staden.

Fotboll

Ta chansen att se högklassig fotboll i Malmö. Boka via Nickes.Com

Malmö FF (Allsvenskan), Swedbank Stadion
Rosengård (Damallsvenskan), Malmö IP
Limhamn/Bunkeflo (Damallsvenskan), Limhamns IP
FC Köpenhamn (Superligaen), Parken
Bröndby (Superligaen), Bröndby Stadion

Upplev toppfotboll i Köpenhamn. Boka via Nickes.Com

Ishockey

Malmö Redhawks (SHL), Malmö Arena
IK Pantern (Hockeyallsvenskan), Malmö Isstadion (På grund av renovering spelar laget i Rosengårds ishall första halvan av säsongen 2018/2019)

Se en av världens bästa hockeyligor på plats i Malmö. Boka via Nickes.com

Handboll

Malmö HK (Handbollsligan), Baltiska hallen

Att gå på idrott i Tyskland är allt som oftast en annorlunda upplevelse och fansen till de olika klubbarna bjuder på en stark ljudkuliss. En som fått uppleva stämningen på nära håll under säsongen är NHL-veteranen Matt Stajan som spelar för Red Bull München.
— Det är helt annorlunda i Europa, svarar 34-åringen när han ombeds förklara skillnaden mellan NHL och DEL.

Matt Stajan trivs med hockeylivet. Foto: Henrik Skoglund

MALMÖ (NICKES.COM)
Matt Stajan har spelat 1 003 NHL-matcher under karriären för Toronto och Calgary. Sedan den här säsongen spelar han för Red Bull München i den tyska ligan DEL.
— När man tittar på en europeisk fotbollsmatch och det är en chans, och fansen bara…säger Matt Stajan och slår ut i en gest med armarna för att verkligen markera vad han menar.
— Det är så matcherna i Europa känns och i Tyskland ser vi det i varje rink. Det är riktigt häftigt att uppleva det.

Boka din hockeyresa till tyska DEL redan idag med Nickes.Com

Är det inte så i Nordamerika?
— I NHL är det inte så. De har fans alltså men…

De låter inte lika högt?
— (skratt). De har inga hejarklackar där och det finns inga supportersektioner. Det är annorlunda i Nordamerika och det krävs att man tar sig till slutspel för att fansen ska bli riktigt högljudda. Men under säsongen så är det inte som det är här.

Se Matt Stajans Red Bull på plats i München

Matt Stajan berättar också att den höga ljudvolymen från publiken kan ställa till det.
— Det är kul när man åker ut och fansen hejar. Säg så här: När jag var ute på isen i NHL kunde jag prata med mina kedjekamrater hela tiden och de visste var jag var. Här i Europa försöker jag prata med mina kedjekamrater, men en stor del av matchen hör de mig inte för att fansen skriker.
— Derbymatcherna. Där är det fram och tillbaka och man hör bara fansen. Det är en riktigt härlig erfarenhet och det var en del av anledningen till att jag åkte över. För att se vad allt handlade om.

Om du skulle få rekommendera en arena i NHL för svenska hockeyfans, vilken skulle det bli?
— Tittar vi förra året så skulle jag definitivt säga Vegas. Åk till Vegas, det är den bästa atmosfären i ligan. Andra bäst är Nashville, men min rekommendation är verkligen Vegas.

Boka din drömresa till Vegas redan idag med Nickes.Com

Det är Matt Stajans första säsong som ishockeyspelare utanför Nordamerika och man undrar ju hur han känner att det gått hittills.
— Det är ett annorlunda system än i Nordamerika och det är en hel del anpassningar att göra. Men för en kille som älskar spelar så är det riktigt härligt att se de olika typerna av matcher och det sätt lagen spelar. Det är en härlig erfarenhet och jag njuter verkligen just nu.

 

Den tyska hockeyligan DEL är en av Europas mest publikdragande ligor. Mycket beroende på stora och fräscha arenor. Men även festen som den tyska publiken stämmer upp i. Nickes.Com träffade den förre SHL-backen Nichlas Torp för att prata arenakultur i Tyskland.

Boka din hockeyresa till tyska DEL redan idag med Nickes.Com

Nichlas Torp har precis avslutat ett träningspass i Kinnarps Arenas C-hall tillsammans med bland andra Arizona-duon Niklas Hjalmarsson och David Ullström. Den 29-årige backen saknar just nu klubbtillhörighet, men har den senaste en och en halv säsongerna representerat Nürnberg i den tyska högstaligan DEL.

Ligan drog i snitt 5 996 åskådare säsongen 2017/2018 och var med det trea i Europa efter schweiziska NLA och KHL. Nichlas Torps Nürnberg drog 5 717 åskådare per match och placerade sig på 39:e plats bland de europeiska klubbarna totalt. För att ge er ännu en bild av vilken fantastisk summa det är så var det bara fem klubbar i SHL som hade högre snitt än Nürnberg förra säsongen.
— Jag har hört mycket om det men jag blev väldigt förvånad när jag kom ner första gången. Det är helt otrolig stämning och jag skulle säga att det är som i en riktigt bra slutspelsmatch i elitserien (SHL) i varje grundseriematch i princip, säger Nichlas Torp.

Vad tror du att publikintresset och stämningen beror på?
— Det är nog många olika faktorer. Jag tror att det både har med kulturen och det faktum att det bor fler människor i Tyskland. Men framförallt tror jag idrottskulturen är lite annorlunda än vad den är hemma. Det sluts upp lite tidigare på dagarna och de sitter tillsammans innan matcherna. Likadant är det väldigt mycket folk i klackarna.

Nichlas torp efter en träning i Kinnarps Arena. Foto: Henrik Skoglund

Vilken arena och stad skulle du rekommendera folk att besöka i Tyskland om man vill åka dit och kolla på hockey?
— Det är många ställen som har mycket folk och bra stämning. Men några lag har otroligt fina hallar, Köln och likadant Berlin. Det är väldigt bra tryck därinne. Likadant i Mannheim och Nürnberg. Det finns många ställen att åka till, säger Nichlas Torp och spricker upp i ett leende.

Kombinera hockey med fotboll i Tyskland

Nu är det ju inte främst hockey som Tyskland är kända för i idrottsväg. Fotbollen är självklar etta i landet och även handbollen har en given plats i idrottskulturen. Nichlas Torp berättar att han inte var på handboll någon gång under sin tid i Tyskland, men däremot fotboll.
— Nürnberg ligger inte så långt från München så jag var nere och kollade på Bayern München och sen hade vi ett lag som låg precis granne med ishallen som spelar i andraligan och där var vi och kikade någon gång också.

Lika bra stämning där?
— Ja, det var helt otroligt. Även fast det var en snöig dag och divison två-fotboll så är det ju fullsatt.

Här är de mest publikdragande lagen i tyska DEL  2017/2018 (klicka på klubbnamnet för att komma till spelschemat)

1. Berlin, 11 384
2. Köln, 11 222
3. Mannheim, 10 191
4. Düsseldorf, 7 656
5. Nürnberg, 5 717
6. München, 5 035
7. Augsburg, 5 025
8. Schwenningen, 4 419
9. Iserlohn, 4 403
10. Fischtown/Bremerhaven, 4 310
11. Krefeld, 4 186
12. Straubing, 3 949
13. Ingolstadt, 3 700

Midsommarhelgen har det blivit dags för NHL-draft i Dallas där Rasmus Dahlin kommer väljas först bland samtliga spelare. Men det är faktiskt inte bara NHL som draftar spelare. Även i KHL genomförs en valprocedur varje sommar.

Sedan 2009 har även KHL hållit en draft där klubbarna kan säkra upp rättigheter för spelare. Hela 106 svenskar har blivit draftade genom åren och här får ni dem i en sammanställning som är hämtad från eliteprospects.

RND # TEAM
2016
1 #5 Vityaz Podolsk  Sebastian Aho (D)
1 #24 Avangard Omsk  Oskar Sundqvist (F)
1 #31 Lokomotiv Yaroslavl  Linus Arnesson (D)
1 #32 Lokomotiv Yaroslavl  Daniel Zaar (F)
1 #33 Lokomotiv Yaroslavl  Mikael Wikstrand (D)
2 #39 Dinamo Riga  Gustav Possler (F)
2 #43 CSKA Moskva  Victor Olofsson (F)
2 #53 Metallurg Magnitogorsk  Alexander Nylander (F)
2 #60 CSKA Moskva  Lucas Wallmark (F)
3 #83 Metallurg Magnitogorsk  Lias Andersson (F)
4 #95 Sibir Novosibirsk  Joel Eriksson Ek (F)
4 #115 Avangard Omsk  Max Görtz (F)
4 #116 HK Sochi  Oskar Steen (F)
4 #118 Lokomotiv Yaroslavl  Tom Nilsson (D)
4 #119 CSKA Moskva  Jesper Bratt (F)
5 #142 Sibir Novosibirsk  Jacob Cederholm (D)
5 #145 HK Sochi  Gustav Forsling (D)
2015
1 #20 Avangard Omsk  Anton Forsberg (G)
2 #39 Dinamo Riga  Linus Lindström (F)
2 #41 CSKA Moskva  Marcus Sörensen (F)
2 #46 Lokomotiv Yaroslavl  Mattias Janmark (F)
3 #73 Dinamo Minsk  Marcus Högberg (G)
3 #74 Avangard Omsk  Axel Holmström (F)
4 #88 Vityaz Podolsk  Lukas Vejdemo (F)
4 #98 Dinamo Minsk  Andreas Johnsson (F)
4 #99 Avangard Omsk  Linus Ullmark (G)
4 #103 Ak Bars Kazan  Filip Gustavsson (G)
4 #105 SKA St. Petersburg  Jacob Moverare (D)
5 #109 Salavat Yulaev Ufa  Viktor Arvidsson (F)
5 #115 Vityaz Podolsk  Jesper Lindgren (D)
5 #116 SKA St. Petersburg  Adam Thilander (D)
5 #124 Lokomotiv Yaroslavl  Julius Bergman (D)
5 #133 CSKA Moskva  Robin Kovacs (F)
2014
3 #107 Avangard Omsk  Oliver Kylington (D)
3 #133 Metallurg Novokuznetsk  Gustav Bouramman (D)
3 #136 Jokerit  Jens Lööke (F)
5 #173 Dynamo Minsk  Filip Ahl (F)
5 #191 Medvescak Zagreb  Felix Sandström (G)
5 #201 SKA St. Petersburg  Arseny Lysenko (D)
2013
2 #48 HC Lev Praha  Rasmus Andersson (D)
2 #54 Salavat Yulaev Ufa  Dmytro Timashov (F)
2 #60 Avangard Omsk  William Nylander (F)
3 #98 Atlant Mytishchi  Emil Johansson (D)
3 #100 Avangard Omsk  Filip Karlsson (F)
4 #130 Lokomotiv Yaroslavl  Jakob Forsbacka Karlsson (F)
4 #137 SKA St. Petersburg  Andreas Englund (D)
5 #161 Severstal Cherepovets  Gustaf Franzén (F)
5 #163 Lokomotiv Yaroslavl  Oskar Lindblom (F)
5 #164 Lokomotiv Yaroslavl  Anton Karlsson (F)
2012
1 #30 Donbass Donetsk  Hampus Lindholm (D)
2 #42 Sibir Novosibirsk  Rickard Rakell (F)
2 #55 Amur Khabarovsk  Johan Gustafsson (G)
2 #56 Severstal Cherepovets  Ludwig Byström (D)
2 #66 SKA St. Petersburg  Pontus Åberg (F)
3 #92 SKA St. Petersburg  Calle Andersson (D)
3 #102 SKA St. Petersburg  André Burakovsky (F)
4 #125 Severstal Cherepovets  Fredrik Claesson (D)
4 #129 SKA St. Petersburg  Jonatan Nielsen (D)
5 #140 Metallurg Magnitogorsk  Wilhelm Westlund (D)
5 #151 Metallurg Novokuznetsk  Max Friberg (F)
2011
1 #10 Dynamo Minsk  Anders Nilsson (G)
1 #16 Salavat Yulaev Ufa  Gabriel Landeskog (F)
1 #20 Salavat Yulaev Ufa  Oscar Klefbom (D)
2 #33 CSKA Moskva  Adam Almquist (D)
2 #41 Sibir Novosibirsk  Filip Forsberg (F)
2 #42 Salavat Yulaev Ufa  Joachim Nermark (F)
2 #43 Severstal Cherepovets  Calle Järnkrok (F)
2 #53 Salavat Yulaev Ufa  Jonathan Johansson (F)
2 #54 Avangard Omsk  Adam Pettersson (F)
3 #65 Dynamo Minsk  Petter Granberg (D)
3 #74 SKA St. Petersburg  Jonas Brodin (D)
3 #80 Salavat Yulaev Ufa  Rasmus Bengtsson (D)
4 #86 SKA St. Petersburg  Elias Lindholm (F)
4 #96 Avangard Omsk  Mattias Bäckman (D)
4 #108 Avangard Omsk  Pathrik Westerholm (F)
5 #124 Avangard Omsk  Sebastian Collberg (F)
2010
1 #11 SKA St. Petersburg  Sebastian Erixon (D)
1 #17 Lokomotiv Yaroslavl  Adam Larsson (D)
1 #23 Salavat Yulaev Ufa  Ludvig Rensfeldt (F)
2 #43 Atlant Mytishchi  David Rundblad (D)
2 #45 SKA St. Petersburg  Martin Lundberg (F)
2 #46 CSKA Moskva  Jakob Silfverberg (F)
3 #68 Budivelnyk Kiev  Johan Sundström (F)
3 #72 Salavat Yulaev Ufa  Sebastian Wännström (F)
4 #73 Yugra Khanty-Mansiysk  Fredrik Pettersson Wentzel (G)
4 #89 Dinamo Riga  Victor Rask (F)
5 #108 Salavat Yulaev Ufa  Mattias Ekholm (D)
5 #111 Metallurg Novokuznetsk  Johan Larsson (F)
6 #129 Lokomotiv Yaroslavl  Mika Zibanejad (F)
6 #132 Metallurg Magnitogorsk  Patrik Nemeth (D)
6 #133 SKA St. Petersburg  Marcus Johansson (F)
7 #149 Spartak Moskva  Anton Lander (F)
7 #165 Metallurg Novokuznetsk  John Westin (F)
7 #178 Spartak Moskva  Oscar Lindberg (F)
7 #186 Salavat Yulaev Ufa  Tim Erixon (D)
2009
1 #19 Lokomotiv Yaroslavl  Magnus Pääjärvi (F)
2 #32 Lokomotiv Yaroslavl  Erik Karlsson (D)
2 #40 Atlant Mytishchi  Mattias Tedenby (F)
3 #51 Sibir Novosibirsk  Simon Hjalmarsson (F)
3 #61 SKA St. Petersburg  Jacob Josefson (F)
3 #66 Atlant Mytishchi  Jhonas Enroth (G)
4 #71 Metallurg Novokuznetsk  Maksim Matushkin (D)
4 #73 Sibir Novosibirsk  Kristofer Berglund (D)
4 #83 Spartak Moskva  Victor Hedman (D)
4 #85 Metallurg Magnitogorsk  Oliver Ekman Larsson (D)
4 #86 Metallurg Magnitogorsk  Simon Bertilsson (D)

Många är kallade – men få är utvalda. Det har sedan lång tid funnits svenskar i National Hockey League, men det är bara några få av dessa som tagit hem det ultimata priset – Stanley Cup-pokalen. Nu har tre namn till kunnat adderas till listan.

Genom åren är det 41 svenskar som fått höja Stanley Cup-pokalen till skyn. Först var Stefan Persson och Anders Kallur som 1980 fanns med i den kommande dynastin New York Islanders laguppställning. Islanders besegrade Philadelphia Flyers med 4-2 i matcher och det var svenskättlingen Bob Nystrom som avgjorde det hela på övertid i den sjätte matchen. Laget vann sedan tre mästerskap till de kommande åren innan Edmonton Oilers, med Wayne Gretzky i spetsen, plockade upp och förde vidare stafettpinnen gällande dynastier.

Stanley Cup är  pokalen som överlämnas till vinnarna av NHL:s slutspel, dit de 16 främsta lagen från grundserien kvalificerar sig. Spelarna, tränarna och ledarna i det vinnande laget får äran att få sina namn ingraverade på pokalen. Varje segrarlag och dess deltagande spelare skrivs in på en av ringarna på pokalen. När alla ringarna är fulla tas den äldsta bort och ersätts av en ny.

Ursprungligen var Stanley Cup ett vandringspris mellan olika ligor, men har sedan säsongen 1926/1927 enbart delats ut till vinnaren i NHL-slutspelet.

Stanley Cup har fått sitt namn efter Lord Stanley of Preston, som var brittisk guvernör över Kanada 1888–1893.

Stefan Persson och Anders Kallur var alltså först. Sedan dess har 39 svenskar till följt i deras fotspår. Senast Washington Capitals-trion Nicklas Bäckström, André Burakovsky och Christian Djoos som vann 2018.

Nedan en lista på samtliga svenskar som vunnit. En asterix bakom namnet anger att de fortfarande är aktiva och har därmed chansen att vinna fler gånger.

Fyra gånger

Tomas Holmström
Nicklas Lidström 
Anders Kallur 
Stefan Persson 

Tre gånger

Niklas Hjalmarsson*

Två gånger

Carl Hagelin*
Patric Hörnqvist*
Marcus Krüger*
Johnny Oduya*
Tommy Albelin 
Peter Forsberg
Ulf Samuelsson
Willy Lindström
Tomas Jonsson 

En gång

Oskar Sundqvist*
Joakim Nordström*
David Rundblad*
Viktor Stålberg*
Johan Franzén
Niklas Kronwall*
Andreas Lilja
Mikael Samuelsson 
Henrik Zetterberg*
Samuel Påhlsson 
Niclas Wallin 
Fredrik Modin 
Fredrik Olausson
Anders Eriksson 
Tomas Sandström 
Kjell Samuelsson
Håkan Loob 
Kent Nilsson
Kjell Dahlin
Mats Näslund 
Mats Hallin 
Nicklas Bäckström*
André Burakovsky*
Christian Djoos*

HENRIK SKOGLUND

Knappt har 2018 års ishockey-VM lagt sig innan det är dags att blicka fram mot nästa. Landet som står på tur att arrangera är Slovakien och det blir andra gången i historien det unga landet får den möjligheten. Då kan Tre Kronor ställa till med något unikt.

Tre Kronor har mellan 1953 och 2018 vunnit elva VM-guld. Bara två gånger har de vunnit två år i rad och det 1991 och 1992 i Åbo och Prag, samt de två senaste åren i Köln och Köpenhamn. I Bratislava nästa år kan Sverige för första gången någonsin vinna tre år i rad.

SE NÄR MATS SUNDIN SKJUTER GULDET TILL SVERIGE 1991:

Det är faktiskt inte så hemskt längesen ett landslag lyckades med att vinna hockey-VM tre år i följd. Det var Tjeckien som mellan 1999 och 2001 bärgade tre raka guld. Förövrigt var det en rätt gynnsam tidsepok för Tjeckien och Slovakien, som ju tidigare satt ihop och hette Tjeckoslovakien. Mellan 1996 och 2001 tog Tjeckien medalj i samtliga mästerskap och var i final fyra gånger där de vann samtliga. Slovakien å sin sida tog en medalj av vardera valör mellan år 2000 och 2003.

Innan Tjeckien vann guld tre gånger i rad får vi backa bandet ända bak till 70 och 80-talet. På den tiden hette Ryssland och deras kringliggande grannar Sovjetunionen och mellan 1978 och 1983 plockade ”the big red machine” hem guldet fem gånger i följd.

SE FILMEN OM OSLAGBARA SOVJET:

Förutom ett fåtal som hoppade av till väst så var det på den tiden, mitt under Kalla krigets dagar, ingen ishockeyspelare från östblocket (Läs Sovjetunionen) som spelade i NHL. Istället höll de till i den sovjetiska ligan och den stora majoriteten av landslagsspelarna lirade i armélaget CSKA Moskva. Detta gav såklart Sovjet fördelar med tanke på att spelarna tränade och spelade ihop i stort sett varje dag. Snacka om att de var samspelta.

När östblocket och Sovjetunionen föll samman drog spelarna iväg till NHL och man kan väl utan att ljuga påstå att det är den största anledningen till att vi inte får se den här typen av dynastier längre. NHL-spelare har ju bara möjlighet att komma till VM om deras klubblag spelat klart och det säger sig självt att det blir tufft att hålla sig med samspelta landslag under sådana premisser.

DE TRE LÄNGSTA SVITERNA MED ANTAL GULD I FÖLJD:

Sovjet: 9, 1963-1971
Kanada: 6, 1920-1932
Sovjet: 5, 1978-1983

LÄNDER SOM VUNNIT VM TRE GÅNGER I FÖLJD ELLER FLER:

Kanada
Sovjet
Tjeckien

VM i Danmark är slut och Sverige kunde inkassera sitt elfte VM-guld i historien. Förutom det avancerade vi även upp till andra plats i medaljligan genom tiderna.

Ska man vara petnoga säkrade faktiskt finalavancemanget klättringen i medaljligan då det redan då stod klart att det antingen skulle bli guld eller silver. I och med 2017 års guld tog sig Sverige upp på lika antal medaljer som Tjeckien, men färre guld. Med ett nytt säkrat efter en nervpinande final mot Schweiz så ser medaljligan gällande antal vunna medaljer genom VM-historien ut på detta vis numera.

MEDALJLIGAN:

1. Kanada, 49
2. Sverige, 47
3. Tjeckien/Tjeckoslovakien, 46
4. Ryssland/Sovjetunionen, 45
5. USA, 19
6. Finland, 13
7. Schweiz, 11
8. Storbritannien, 5
9. Slovakien, 4 (varav ett guld)
10. Tyskland/Västtyskland, 4
11. Österrike, 2

Hockey-VM pågår för fullt i Köpenhamn och Herning och Sverige tuffar på likt ett nyrenoverat ånglokomotiv i gruppspelet. Trots att Tre Kronor verkar vara på väg mot en ny medalj finns det fog till eftertanke. Det kan faktiskt fortfarande gå åt skogen.

Det finns få saker som engagerar så mycket som det svenska ishockeylandslaget Tre Kronor och de ständiga kraven inför varje VM-turnering är så klart guld från de många fansen. Ofta brukar det räcka till medalj, men det finns de gånger VM-turneringarna endast kan summeras som: PRAKTFIASKO.

2011

Okej. En silvermedalj är väl kanske inget fiasko. Men det var sättet silvret ”vanns” på som gör att hela turneringen får ses som ett misslyckande ur svenskt vidkommande. För det såg ju så bra ut. Det såg riktigt, riktigt bra ut när Magnus Pääjärvi gjorde 1-0 i den andra perioden av VM-finalen i Orange Aréna, Bratislava.

Dock skulle Finland få ett så kallat psykologiskt viktigt mål sju sekunder från periodvilan när Jarkko Immonen nätade i powerplay efter att David Petrasek visats ut för hakning.

1-1 inför sista perioden mot Finland i en VM-final är såklart ett jättebra utgångsläge. Om Tre Kronor fortsatt spela vill säga. Istället föll de samman som ett ultralätt korthus och tillät Finland göra fem mål och därmed var ännu en silvermedalj ett faktum för Sverige.

1985

Leif Boork var förbundskapten för det Tre Kronor som skulle möta våren i Prag. tidigare den säsongen hade den då ännu unge stockholmaren lett Sverige till Canada Cup-final mot självaste värdnationen och ur den truppen var det många som var med även till VM.

Det gick…inte alls. Sverige inledde med att vinna knappt över Västtyskland och sedan följde fem förluster på de återstående sex matcherna i gruppspelet och Sverige fick mycket chockerande spela i nedflyttningsgruppen. Sverige slutade sexa i VM och det var den sämsta placeringen sedan 1937.

1989

Sverige kom tillbaka efter debaclet i Prag och plockade sedan hem ett silver 1986 följt av ett överraskande guld 1987. 1988 spelades ingen VM-turnering då det var OS i Calgary. Men 1989 var det meningen att det skulle bli fest i nybyggda Globen.

Sverige hade 1987 plockat hem nationens första VM-guld på 25 år och det i kombination med att turneringen skulle spelas i det nybyggda skrytbygget Globen gjorde att förväntningarna var på topp. Håkan Södergren sjöng dessutom laget hela vägen in på svensktoppen och det började bra i turneringen där Sverige bara förlorade en match i gruppspelet, mot omöjliga Sovjetunionen. Dessutom hade de två oavgjorda matcher, varav en kom mot Västtyskland vilket kanske kan ses som anmärkningsvärt.

Slutspelet på den tiden avgjordes i serieformat och det är Sveriges insats där som ligger till grund för fiaskostämpeln. Tre raka förluster och utebliven medalj innebar rejäl pyspunka på turneringens eftermäle.

HENRIK SKOGLUND